arrow_back

Hunden och sparven

Bröderna Grimm

En vallhund hade en herde som inte tog bra hand om honom utan lät honom gå hungrig. Till slut stod hunden inte ut längre utan sprang iväg med sorgset humör. På vägen träffade han en sparv som frågade honom, "Varför är du så ledsen min vän?". "Därför", svarade hunden, "att jag är så hungrig och inte har någonting att äta". "Om det bara är det", svarade sparven, "så följ med mig till närmaste stad så ska jag se till att du får gott om mat".

Så gick de tillsammans till närmaste stad, och när de passerade slaktaren sa sparven till hunden: "Stå där och vänta en stund till jag har pickat ner en köttbit åt dig". Sen flög sparven upp på hyllan, såg sig omkring, och pickade och puffade på en biff som låg vid kanten av hyllan tills den till slut ramlade ner. Då tog hunden den med sig och sprang in i ett hörn och åt upp hela biffen. "Nåväl", sa sparven, "du kan få mer om du vill. Kom med mig till nästa affär så ska jag picka ner en biff till åt dig".

Hunden och sparven gick vidare och hittade snart ett nytt ställe där sparven pickade ner en biff som hunden åt upp. "Är du mätt nu?", frågade sparven. "Jag har fått gott om biff", svarade hunden, "men jag skulle vilja ha lite bröd nu". "Kom då med mig", sa sparven, "så ska du strax få det med". Så tog sparven med hunden till ett bakeri, och pickade på två brödbullar tills de ramlade ner. Hunden ville ha ännu mer, så de gick till ytterligare ett bakeri och sparven pickade ner mer bröd till honom. När han hade ätit upp allt bröd frågade sparven om han var mätt nu.

ANNONS:

"Ja", svarade hunden, "låt oss nu ta en promenad en bit ut ur stan". Och så gick de ut ur stan, men eftersom det var väldigt varmt ute kom de inte långt förrän hunden sa: "Jag är väldigt trött, jag skulle behöva ta mig en tupplur". "Gör det", svarade duvan. "Under tiden flyger jag upp och sätter mig på busken där borta". Hunden sträckte ut sig på vägen, gäspade och somnade snart. Medan han sov kom det förbi en häst med vagn som var lastad med två lådor vin. Sparven, som såg att vagnen var på väg att köra rakt över hunden, ropade till kusken: "Stanna! Stanna!", men kusken muttrade surt för sig själv och svarade: "Vad ska du göra åt saken", och körde över den stackars hunden med vagnen så att hunden stukade svansen.

"Din grymming", ropade sparven, "du har kört över min vän hunden. Det här kommer du få sota för". Kusken skrattade elakt och muttrade "vad ska du göra åt saken, lilla sparv". Men utan att kusken såg det flög sparven in i vagnen bakifrån och pickade på ett av snörena som höll fast en av vinlådorna tills vinlådan lossnade, ramlade i backen och gick sönder. Efter en stund tittade kusken bakåt och såg att han hade tappat en låda med vin, och ropade: "Vilken otur jag har". "Inte otur nog", svarade sparven och flög upp på en av hästarnas huvuden och pickade så att hästen stegrade sig och sparkade bakåt. Kusken tog fram piskan och slog efter sparven, men träffade hästens huvud så att hästen blev så arg att den slet sig loss från vagnen och sprang iväg. "Vilken otur jag har", ropade kusken igen. "Inte otur nog", svarade sparven och flög återigen in i vagnen bakifrån och pickade på snöret som höll i den andra vinlådan. Efter en stund gick snöret av och den andra lådan vin ramlade i backen och gick sönder. När kusken såg detta ropade han åter igen "vilken otur jag har". "Inte otur nog", svarade sparven och flög upp och pickade den andra hästen på huvudet. Återigen slog kusken med piskan mot sparven men träffade hästen på huvudet, hästen skenade, slet sig och sprang iväg. "Vilken otur jag har" ropade kusken igen. "Inte otur nog", svarde sparven och flög upp och pickade den tredje hästen i huvudet. Kusken blev alldeles vansinnig och precis som tidigare slog han mot sparven med sin piska men träffade hästen som slet sig och sprang iväg. "Ack, sån otur jag har!", skrek kusken. "Inte otur nog", svarade sparven.

Kusken fick lämna sin vagn och bege sig hemåt till fots, alldeles förtvivlad över att vinet och hästarna var borta. "Ack", sa han till sin fru när han kom hem, "jag har haft sån otur! Båda lådorna med vin har gått sönder och alla mina tre hästar har sprungit iväg". "Ack", svarade frun, "och det har kommit in en liten sparv i huset och med sig har hon tagit alla världens sparvar, och de sitter uppe på loftet och äter upp all vår majs".

ANNONS:

Kusken sprang upp på loftet och såg alla sparvar sitta och äta upp hans majs, och i mitten av dem alla satt den lilla sparven och tittade på honom.

"Sån otur jag har", ropade kusken!

Slut